”Jag skiter i om det gör ont…”

Jag hade tänkt delta i Vinterseriens avslutande deltävling. Jag vet inte riktigt vad tävlingen går ut på, men efter att jag nämnt den för barnen så blev yngsta sonen sugen på att tävla. Själv var jag lite öm i ena vaden så jag stig över. Grabben kom i mål efter drygt åtta minuter och hade då kämpat sig igenom dryga 1500 meter. Mäkta stolt och med magknip gav han mig en avmätt ”high five” vid målgången.

Efter en smörgås och en bulle sa han att han ville åka hem. Helt slut somnade han innan vi kommit ut på motorvägen.

Innan start sa han: ”Jag skiter i om det gör ont. Jag kommer springa ändå”. Det gjorde han också.