Recension av SENNHEISER PMX680I in-ear headphone

Jag har kört med mina iPhonelurar länge och väl och nu när det snart börjar bli  dags att slänga av sig vintermössan så har jag inget som täcker för öronen och håller lurarna på plats när jag springer. De halkar ur när man blir svettig. Jag inspirerades och gjorde slag i saken när jag såg att även andra hade problem med sina lurar. Löparjanne visade upp sina vrak och då kände jag att jag skulle göra slag i saken. Ytterligare en pryl att förgylla löpartillvaron med.

Jag jämförde olika modeller och fabrikat och fann att jag nog skulle ha en modell med båge bak i nacken. Dessutom så var det tvunget att vara kompatibelt med iPhone. Valet föll på Sennheiser PMX680I.

Nu har jag använt dem ett par gånger och gillar dem mer och mer. I början, eftersom jag inte är van att ha saker som trycker in i öronen kändes de väldigt konstiga. Mössan gick inte över öronen som vanligt och det var obekvämt på alla sätt och vis. Efter ett par kilometers löpning med  en spellista av Andreas på Springforfan.se hade jag helt glömt bort alla besvär. Musiken strömmade och stängde ut allt trafikljud. Runkeeper läste upp tider, sträckor och snittfart klockrent. Röstuppringningsrunktionerna för iPhone var klockrena. Det var inte ens svårt att hitta play/pause-knappen med handskar på även om den satt lite väl tätt inpå volymknapparna.

Vid första anblicken ser volymknapparna ut som dåliga kinakopior av ett bra orginal, men när man hanterar knapparna så märks det att det är bra grejer. De känns distinkta och är riktigt lätta att hitta och hantera. När kylan lägger sig och handskarna åker av så kommer det inte att bli svårare.

På det hela taget är lurarna en av de bästa tillbehören jag köpt på länge. Hoppas att jag vinner Petra Månströms senaste tävling också. Då har jag vad jag behöver för vårens stundande distanspass. Kanske blir det ett marathonpass.