Så mästerligt skönt att…

Idag låg det ett långpass på schemat. Jag trodde att 30 km var det längsta jag skulle behöva springa i träningssyfte inför Stockholm marathon. Det visar dig att det kommer ett ännu längre pass nästa och nästnästa vecka. Sedan börjar det trappa ner.

Idag sprang jag längs natursköna stigar över Badelundaåsen och Hässlö för att vända in mot stan vid Björnön. Närmare city så passerade jag en glasskiosk vid Öster Mälarstrand och tog en fet bägare mjukglass och en espresso. Det satt som en smäck. Sen gick det lättare kan jag lova. Glassälskare som man är. Rune Larssons tips om wienerbröd i ett lopp kom på skam.

Återhämtningen bestod av en proteinshake, fötterna i högläge och en Kilkenni i solskenet. Kvällen bjöd ju på grillväder så lillgrabben fick välja. Det blev ribs.